En omfattande studie från Oxford Research, finansierad av Nordiska ministerrådet, visar hur livslångt lärande kan forma framtidens arbetsmarknad i de nordiska länderna. Studien, som sträcker sig från december 2022 till januari 2024, fokuserar på de kompetensbehov som uppstår i samband med digitalisering och grön omställning.
Globala klimat- och miljöförhandlingar stod i fokus på ministrarnas vårmöte i Stockholm den 8 maj, som också innehöll ett nordiskt samråd med generaldirektören för FN:s miljöprogram, Inger Andersen. ”De nordiska länderna är viktiga partner i våra ansträngningar att tackla de tre planetära kriserna”, säger hon.
Sverige och Danmark har nått en förhandlingsöverenskommelse om ett nytt Öresundsavtal, som ska underlätta vardagen för både gränspendlare och deras arbetsgivare. Anders Ahnlid, ordförande för Gränshinderrådet, välkomnar beskedet och hoppas att det ska öppna för förenklade skatteregler i hela Norden.
Det finns ett akut behov av att öka beredskapen och beredskapsplaneringen för att skydda kulturarv och upprätthålla kulturverksamhet i händelse av kris, höjd beredskap eller krig. Det är budskapet från de nordiska och baltiska kulturministrarna. I en gemensam deklaration åtar de sig att samarbeta närmare för att ta itu med de allt större utmaningar som kulturområdet står inför.
Nordiska Gränshinderrådet har under 2023 arbetat aktivt med 35 gränshinder, det vill säga hinder som hämmar den fria rörligheten i Norden. Sex gränshinder har avklarats, visar årsrapporten för 2023. Målet är att lösa fem till åtta gränshinder per år.
Norden tar ett viktigt steg för att bevara och stärka språken i regionen genom en ny deklaration om nordisk språkpolitik, som undertecknades av kultur- och utbildningsministrarna den 2 maj i Stockholm.
En ny studie visar en oroväckande trend när det gäller försämrad undervisningskvalitet och förändringar i klassrumssammansättningen över tid. Konsekvensen är att eleverna i de nordiska länderna presterar sämre i matematik och naturvetenskapliga ämnen.
Extraordinära insatser sökes! Känner du en kandidat som förtjänar att få Nordiska rådets miljöpris? I så fall ska du skynda dig – tidsfristen för nominering är tisdag 30 april.
Östersjön är ett av världens mest förorenade havsområden. Lägger man till klimatkrisen och problemen med invasiva arter, överfiske, ökad trafik och buller får man en bild av ett område där miljön är i ett kritiskt tillstånd. Norden måste ta ett större ansvar, menar Nordiska rådet.
14 nordiska bilderböcker, barnböcker och ungdomsromaner är nominerade till Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2024. Flera av årets nominerade undersöker existentiella frågor om livet och döden och ett annat återkommande tema är människans relation till naturen. Vinnaren offentliggörs den 22 oktober.
En ny analys beställd av Nordiska ministerrådet belyser behovet av ett stärkt samarbete i Norden inom transport- och infrastruktursektorn. Analysen visar på omfattande möjligheter och utmaningar med att integrera och modernisera transportinfrastrukturen i regionen.
De nordiska gränskommittéerna bör uppgraderas, inte konkurrensutsättas. Det anser Nordiska rådet och motsätter sig därmed delar av det föreslagna samarbetsprogrammet för regionalsektorn för perioden 2025–2030.
Vikten av en gemensam nordisk infrastruktur, standardisering av militär materiel, ungas försvarsvilja och bekämpning av hybridhot var några av de ämnen som diskuterades flitigast under temadebatten om säkerhet, fred och beredskap i Nordatlanten på Nordiska rådets temasession i Färöarna.
Säkerhets- och försvarspolitik och civil beredskap bör skrivas in i Helsingforsavtalet, det anser en arbetsgrupp i Nordiska rådet. Nordiska rådets presidium har tillsatt arbetsgruppen för att utreda vilka behov det finns för en uppdatering av avtalet från 1962, som ligger till grund för det officiella nordiska samarbetet. Den senaste uppdateringen av Helsingforsavtalet gjordes 1995.
Kriget mellan Hamas och Israel har orsakat stora civila förluster. Under den årliga Temasessionen i Färöarna 8.4, kommenterar Nordiska rådet att de nordiska länderna kan ha en roll i det internationella fredsfrämjandet.
FN:s klimattoppmöte COP28 var en milstolpe för mat och hälsa: för första gången någonsin erkändes vilken roll en omställning av livsmedelssystemen har för klimatåtgärderna. Norden visade vägen genom att arrangera en serie kritiska högnivådiskussioner och, vad viktigast, presenterade den senaste forskningen om näring och klimat.
I ett tio dagar långt program som samlade regeringar, den privata sektorn, forskare, unga, institutioner och FN-organ bjöd Norden in till ett globalt samtal under COP28 om våra gemensamma klimatutmaningar. Vi har samlat ett antal höjdpunkter från den nordiska paviljongens scen som kan ge perspektiv på årets förhandlingar och ingjuta hopp och inspiration för det arbete som ligger framför oss.
Det är samhällsekonomiskt lönsamt att investera i förskolor och pedagogisk personal. Det bidrar till att utjämna skillnader och ge barn och föräldrar lika möjligheter. Det visar en ny rapport från Nordiska ministerrådet för utbildning och forskning.
Diskussioner om säkerhets- och försvarspolitik genomsyrade Nordiska rådets presidiemöte i Helsingfors 11–12 december. Presidiet träffade också Finlands president Sauli Niinistö i samband med mötet.
Den norska viceamiralen Louise Dedichen, som fungerar som Norges fasta representant i NATO:s militärkommitté, kommer att vara gästtalare på Nordiska rådets temasession i Torshavn i Färöarna den 9 april.